USAresan började bra med fel på planet, cirkus 2 timmar försening. Men en stämningshöjare var att vi såg en kändislook-a-like. Som i slutändan inte alls visade sig vara en look-a-like, utan Sia herself.

Jag och balthazar står i kön för att checka in sedan 30minuter tillbaka. En tjej går förbi kön.
Balthazar: Alltså kolla henne, hon bara går rakt förbi.
Jag nöjer mig med att peka upp mot skylten "första klass". Balthazar ifrågasätter tjejens look, att hon inte ser ut att vara någon stereotypisk first-class-chick. Jag säger att hon dock ser ut som Sia. Förklarar lite snabbt för balthazar vem detta är & hans respond blir. "Ah, det måste vara hon, det är den enda förklaringen". Så efter det skojade vi om att det var hon. Och på planet i tvskärmarna framför lyssnade vi lite på Sias musik & jag gick förbi tjejen med samma haircut som sångerskan från the land down under. Hon uppkrupen i sitt första-klass-säte och spleade spel. Trevlig tjej som log lite lurigt och gulligt med kisade ögon åt alla som gick förbi. I kön till tullen hamnade vi bakom henne & jag tog tillfället i akt att ta steget klivet närmare ren besvikelse eller starstruck. Kikade på hennes turistkort. "Sia Furler".

Dagarna i Los Angeles har sprungit iväg, våra homies från Sverige har anlänt. Bilen är hämtad. & nu även ett av mina mission avklarade, jag har smakat Ben & Jerrys cinnamon buns. Alldeles nyss. Jag tror jag har nämnt denna glass åtminstone 23 ggr i centralamerika & nu kan äntligen mina smaklökar tala... Im chuffed to bits about it. Kjempegod. Imorgon rullar vår vita Grand Dodge Caravan norrut mot San Fransisco.